Ljud och oljud

Enligt obekräftade uppgifter lyssnas det en hel del på ljudböcker i Sverige.

Personligen skulle jag inte lyssna på en ljudbok ens mot betalning. Det skrivna ordet är ett perfekt medium för skönlitteratur, på samma sätt som det talade ordet är ett perfekt medium för samtal. Jag lyssnar gärna på poddar, men böcker vill jag läsa på mitt eget vis och i min egen takt.

Uppenbarligen finns det många som tycker annorlunda, vilket är i sin ordning. Det är inte straffbart att ha fel. Något ljudboksförlag kommer jag hursomhelst inte att starta.

Nu är det väl så att folk som gillar min typ av böcker helst läser på papper. Alltså kan jag med gott samvete fortsätta låtsas att året är 1924, eller 1824 för den delen.